Stå i bredd – drömmen lever än

8334MartaTikkanen

Du var den som jag ville
stå i bredd med
Du var alla möjligheter
och utveckling och framtid
du var gemensam kamp
och det omöjliga hoppet
om förändring

Ur ”Århundradets kärlekssaga” (1978) av Märta Tikkanen

Äntligen har jag läst Ebba Witt-Brattströms bok ”Stå i bredd 70-talets kvinnor, män och litteratur” som utkom för ett år sedan (Norstedts). Den finlandssvenska författaren Märta Tikkanens dikt inleder boken och därmed sätts en tydlig riktning om vart boken är på väg, vad den har för uppdrag och mål: att få oss att omvärdera vår fördomsfulla uppfattning av 1970-talet.

Den omhuldade uppfattningen är att 70-talets kvinnorörelse var en övergående period som inte har betytt särskilt mycket egentligen, varken för samhället eller litteraturen. Att det var en parentes av visioner, illusioner och framför allt ett årtionde dominerat av manshat.

Var kommer den seglivade uppfattningen och fördomen ifrån: att feminismens gemensamma nämnare skulle vara manshat och att feminismens yttersta mål är att förgöra alla män, eller i alla fall deras makt och företräde som ”det första könet”?

1024px-Ebba_Witt-Brattström

Ebba Witt-Brattström tar oss igenom hela 1970-talet, år för år, filtrerat genom litteraturen. Varje år är ett kapitel som börjar med en lista av historiska händelser, av alla de slag, som inträffade det året. Ebba Witt-Brattström går sedan igenom vilka böcker som kom ut det året, vilken betydelse de fick och i vilken tradition de stod.

För det är ett av Ebba Witt-Brattströms viktigaste budskap med sin bok: att 1970-talet och dess litteratur och politiska omvälvningar inte uppstod ur ett vacuum, att det finns tydliga historiska föregångare och skeenden. Vår tid har problem med att se bakåt för att förstå nutiden och framtiden.

sa_i_bredd-witt_brattstrom

Ebba Witt-Brattström skriver:

”I historiens backspegel liksom i ett internationellt perspektiv ter sig dåtidens nordiska feminism påfallande dialogisk i sin syn på mannen som potentiell kamrat.(…) Empatin med männen var stor, kanske för stor. Men tidens kvinnorörelse var kompromisslös på den punkten: männen skulle med. Alternativet var ju liktydigt med att döma ut dem som en icke utvecklingsbar, organisk reaktionär människosort. I stället valde sjuttiotalsfeministerna att tro på mäns goda vilja och utvecklingsbenägenhet. Jämlik kärlek var något som också männen tjänade på, resonerade man. Det gällde bara att få dem att förstå det.”

Jag imponeras över vad mycket som hände under 1970-talet, hur kvinnor plötsligt fick ett utrymme, att deras röster hördes klart och tydligt. Boken ”Stå i bredd” är en veritabel – men livsfarlig – guldgruva för den som vill få lästips.

Som en tidig föregångare till 1970-talets ”explosion” av litteratur skriven av kvinnor, om kvinnor men inte bara för kvinnor, nämns Sonja Åkessons diktsamling ”Husfrid” från 1963 där särskilt dikten ”Äktenskapsfrågan” är central:

Vara Vit Mans Slav.

Vit Man vara snäll ibland, javisst
dammsuga golven och spela kort
med barnen i Helgen.

Vit Man vara på för Jävligt humör
och svära fula ord
många dagar.

Vit Man inte tåla slarv,
Vit Man inte tåla stekas Mat.
Vit Man inte tåla Dum mening.
Vit Man får stora Anfall
snubbla barnens pjäxor.

Vara Vit Mans slav.

Föda Annan Mans barn.
Föda Vit Mans barn.
Vit Man taga hand
Bekosta alla barnen.

Aldrig bliva fri Stora Skuld
till Vit Man.

Vit Man tjäna Lön på sina Arbete.
Vit Man köpa Saker.
Vit Man köpa hustru.

Hustru diska sås.
Hustru koka lort.
Hustru sköta grums.
Vara Vit Mans slav.

Vit Man tänka många Tankar bliva tokig?
Vara Vit Mans slav.
Vit Man supa full slå sönder saker?
Vara Vit Mans slav.

Vit Man tröttna gammalt bröst gammal mage
Vit Man tröttna gammal hustru
ber fara åt Helvetet?
Vit Man tröttna Annan Mans barn?

Vara Vit Mans slav.

Komma krypa knäna
tigga
vara Vit Mans slav.

Den dikten samlar i sig själv mycket av det som var orsaken till kvinnorörelsens enorma kraft på 1970-talet. Det är en brutal dikt i all sin enkelhet och den tacksamhet jag känner över alla kvinnor – och män – som bidragit till det förändrade samhället av idag är stor.

tunstrom_goran_foto_LS

Jag tycker att det är ett genialiskt drag av Ebba Witt-Brattström att berätta om 1970-talets omvälvande tid genom litteraturen, genom kvinnor och män som ger uttryck för sina erfarenheter. Det privata blev verkligen politik.

Ännu en dikt som drabbade mig var skriven av Göran Tunström, en av de män som verkligen försökte möta den nya kvinnan. Det var inte enkelt. Det är hjärtskärande. Så här skriver han i diktsamlingen ”Sandro Botticellis dikter” från 1976:

Sårade män
utspridda i många lägenheter
Deras ansikten är
som barns
Långt borta i andra rum
sitter kvinnor
och berättar om den svåra tiden
i katakomber
och slutna rum
där syrebristen ökade
för varje år
Det finns en underbar gemenskap
mellan några av dem
som de sårade accepterar

Vi är inte ensamma
Många män betraktar
sina sista spasmer
Jag
kan beskriva dem exakt
för i mig sitter de ögon
som ser
kvinnan resa sig
Hon ber mig lösa helgonglorian ur sitt hår
Hon öppnar fönstret
för ny luft
för hemliga signaler
till okända
Många mäns lungor
ställer svårligen om sig
I alla kolonialkrig
måste några alltid förlora
sina besparingar
sina lägenheter
sina barn
och sitt språk
och anta ett nytt
Ända fram till den egna dörren
stöder vi de befriades kamp
Sedan pågår striden plötsligt
I tamburen, i sängkammaren
Efter en tid
accepterar vi, som förlorare,
en ny ordning
Vi sätts i skola
och tar kanske examen
och kan konkurrera på lika villkor
Men vad jag rapporterar om
är det oavslutade nuet
om skövlandet, som pågår
ännu vid midnatt
Göran Tunström, Stockholm

Drömmen om att stå i bredd som två likvärdiga och jämbördiga partners lever än, det är en chimär att tro att det målet har uppnåtts, men visionen finns där ännu.

Boken är otroligt bra men den var bitvis fruktansvärd jobbig att läsa för att den blev så drabbande, man skrev in sitt eget liv i det man läste. Det var tufft men nödvändigt. Jag rekommenderar alla att läsa boken.

Den finns att köpa på Adlibris och Bokus.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s